torsdag, januari 25, 2007

När jag var ...

När jag var 0 år var jag rund och mörkhårig.
När jag var 1 år var jag fortfarande rund, men blond.
När jag var 2 år fick jag stressutslag av att umgås med en vild ettårig pojke.
När jag var 3 år var jag på tältsemester med mina föräldrar och förvandlade nästan varenda sten jag såg till ett gulligt djur.
När jag var 4 år skrev jag mina första brev.
När jag var 5 år blev jag släkt med en person som presenterade sig genom att slå en kullerbytta i en bäddsoffa.
När jag var 6 år satte jag på mig byxorna bakochfram när jag skulle hälsa på min nyfödde lillebror på BB.
När jag var 7 år hade jag bänkpapper med segelbåtar på.
När jag var 8 år skrev jag dagbok för första gången.
När jag var 9 år kom jag plötsligt fram till att jag nog tänkte ungefär likadant som vuxna.
När jag var 10 år var jag hästbiten som så många andra flickor, men tyckte att jag var för gammal för att börja på ridskola.
När jag var 11 år fick jag lov att skriva en lapp för att komma ihåg att Linus (min Linus!) hette Linus.
När jag var 12 år blev en del killar plötsligt söta.
När jag var 13 år var jag på kanothajk och drack sjövatten eftersom jag inte vågade be om något annat att dricka när jag var törstig.
När jag var 14 år tyckte jag mig se dubbelgångare till nästan alla jag kände, speciellt i Norge.
När jag var 15 år upptäckte jag att jag hade anlag för sjösjuka.
När jag var 16 år kokade jag kaffe tillsammans med en massa tanter och hade jätteroligt.
När jag var 17 år var jag på topp, både socialt och effektivitetsmässigt, och hade alltid saker på gång.
När jag var 18 år blev jag bandyfantast.
När jag var 19 år ägnade jag mig åt en massa saker som jag egentligen inte ville göra.
När jag var 20 år hittade jag en förrymd kanin, och därefter dess ägare.
När jag var 21 år var jag ganska bra på att turista i det egna landskapet.
När jag var 22 år fick jag för mig att låna ut en termins kurslitteratur till en fullständigt främmande människa.
När jag var 23 år verkade det som om jag höll på att lära känna en stor del av alla stans hantverkare.
När jag var 24 år trodde jag att jag skulle bli bra på trädgårdsskötsel.
När jag var 25 år upptäckte jag bloggarna.
När jag var 26 år ... men just ja, det är jag ju än! När jag är 26 år hittar jag på saker jag kallar för "projekt" hela tiden.

När jag blir 27 år ska jag försöka känna mig så vuxen som man faktiskt är när man är så gammal. Och efter ett tag ska jag längta lite efter att bli 28.


(Det här påminner lite om alla dessa utmaningar som cirkulerar i bloggvärlden, och det skulle inte förvåna mig om det redan har förekommit någon som ser ut så här, men jag har i alla fall kommit på det alldeles själv. Så det så. Och det är förresten inte meningen att det ska vara någon röd tråd eller så, utan det var bara en rolig grej jag fick lust att göra.)

2 kommentarer:

Översättarhelena skrev:

Men det här kan ju bli tidernas bloggstafett! Och ju äldre man är desto jobbigare blir det. En bra anledning att inte skjuta upp det.

Flinn skrev:

Precis vad jag också tänkte!