söndag, november 12, 2006

Till Far

Jag är så dålig på sådana här högtidsdagar som inte är födelsedagar. Jag vet liksom aldrig vad jag förväntas säga. Ska man säga "grattis" till sina föräldrar på Mors respektive Fars dag? Var det inte snarare den dag jag föddes de var att gratulera?

Som tur är verkar inte mina föräldrar själva veta vad de här dagarna är till för. (Annars skulle de väl ha lärt mig vad jag ska göra?) Så vi improviserar. Varje gång. Och inte oväntat brukar det bli ungefär likadant varje gång också.

Vi snackar alltså inte några slipsar eller chokladaskar nu. Frukost på sängen kan det inte bli tal om, eftersom mina föräldrar går upp så tidigt att ingen vet riktigt hur tidigt det är. Dessutom bor vi ju inte ens i samma stad. Och förresten står frukost stabilast på köksbordet.

Nej, jag brukar intala mig att det nog räcker att ringa. Så det gör jag. Rätt sent på den aktuella dagen brukar det bli av någon anledning. Ungefär så här brukar det låta efter att rätt person har presenterat sig i andra änden:

Jag: Hej.
Mor/Far: Hej.
Jag: Stör jag?
Mor/Far: Nejdå, vi sitter här och sover bara.
Jag: Jaha, ja jag tänkte att jag skulle väl ringa ... Och säga ...
hm ... nånting på Mors/Fars dag.
Mor/Far: Ja, tack då.
Jag: Jag tänkte ringa tidigare, men ...
Mor/Far: Det gör inget.

Och sedan övergår det i ett helt vanligt samtal, som vi skulle ha haft i vilket fall som helst. Skillnaden är möjligen att det är jag som ringer upp från början, i stället för tillbaka efter att inte ha kunnat svara när de ringde först.

Nåja.

Den här gången tänkte jag försöka variera mig lite. Egentligen borde jag väl göra något av det där traditionella som jag aldrig ägnar mig åt, som att köpa en lott till pappa. Men vad sjutton, jag gör som vanligt och bloggar om det i stället! Word verification är samarbetsvillig och bidrar med en mycket personlig gratispresent till min tågtokige far:

Word Verification: lokoh
Så, öhh ... öhh ... Har'enäran!

4 kommentarer:

Karl skrev:

Jag har ensidigt bestämt att inte upprätthålla den här kommersiella traditionen, och våra föräldrar verkar inte ha något emot det. Har de det så kommer det inte att förändra någonting ändå. Jag tycker att fars/mors dag handlar om att visa uppskattning för sina föräldrar, men jag tycker att hela poängen försvinner om man gör det till en nationellt instiftad dag som bara handlar om pengar... Visa uppskattning tycker jag att man kan göra ändå.

Flinn skrev:

Jag delar visserligen denna åsikt, och i ännu högre grad när det gäller Alla hjärtans dag, men om jag vill ringa just idag så får du anstränga dig lite mer än så där för att hindra mig! ;-P

s p onsor skrev:

Slipsen kan vänta (Heaven can wait - man kan behöva nåt att hänga sig i så småningom)! Fast julslipsen har börjat stå för garderobsdörren. Den gör små ansatser att kasta sig över en när man gläntar på dörren för att hämta nåt annat plagg. Förresten, var inte batteriet i den slut? Då måste det bytas. Skit också, ytterligare en underhållsåtgärd.
För att visa (åtminstone för sig själv) att far fortfarande är oumbärlig, är det mycket lämpligt att på Fars dag exempelvis ta isär främre bromsoken på bilen, fila lite och smörja och sätta ihop dem igen.
Ja, jag provkörde själv, man har väl alltid tagit ansvar för både det ena och det andra. Och det funkade!
Jaha, och vad var det med det då?

Flinn skrev:

Hurra, vad bra! Då kan du gå över till att fixa slipsbatteriet nu då. För hur ska vi kunna få någon julstämning om slipsen inte lyser och låter?