Störningsmoment, tomburkar, oväntat flyt samt en liten cykeltur

Då och då bloggbeklagar jag mig över grannen ovanpå, men tidigare idag tänkte jag göra det ordentligt, en gång för alla, så att jag bara skulle kunna peka på den texten i fortsättningen när jag blir för uppjagad för att göra mig förstådd. Men jag var för arg för att kunna skriva, så det får bli vid ett annat tillfälle. För jag måste helt enkelt få det ur mig någon gång.

I stället tog jag nu ett smygfoto på en bil som stod utanför och sakta men säkert fylldes med tomma ölburkar.

Och här skulle jag förstås ha kommenterat bilden, men ni får själva försöka hitta någon mening med den.

På eftermiddagen fick jag helt oväntat en ny tandläkare och en tandläkartid om två dagar. Bra för mig, så slipper jag vara nervös i flera veckor (även om det alltid är skumt när det går så där snabbt och lätt). Ja, jag är nervös för att gå till tandläkaren, men det är egentligen inte själva rotandet i munnen jag gruvar mig för. Det är mer för saker som att jag precis när jag är på väg att bli vänd uppochner ska upptäcka att det sitter något slemmigt på undersidan av armstöden jag klamrar mig fast vid. Jag blir för övrigt nervös när jag ska gå till frissan också, men det är mer för att de alltid frågar vad jag "gör", vilket jag inte gillar.

På grund av det plötsliga tandläkarbesöket och att tandläkaren håller till på rätt sida om stan fick jag en anledning att se över min cykel som hade stått och samlat smuts utomhus (men under tak) i över ett år. Jag kollade dessutom att jag fortfarande kunde cykla. Det sägs ju att det är en sådan där grej som sitter i kroppen när man väl har lärt sig behärska den, fast helt säkert kan man väl aldrig veta. Men det gick bra i alla fall.

Morgondagen ska jag vika åt skattletande. Lite guld till tanduppiffningen skulle sitta fint.