Typ dagboksanteckningar, fast på nätet

Ungefär nu börjar min dag, känns det som. Nu ska jag sätta igång. Lite småstressigt känns det om jag ska hinna se en långfilm efter maten och sedan gå och lägga mig skapligt tidigt. Fast bättre att börja nu än inte alls.

Men vad har jag gjort hela dagen egentligen om jag inte har gjort något än? Jag har inte sovit bort hela dagen, om ni blev oroliga för det. Och egentligen har jag gjort massor med saker. Allt handlar ju om hur man definierar "gjort".

Till exempel har jag sett på Vasaloppet på tv. När Jerry Ahrlin och Oskar Svärd gjorde sitt gemensamma ryck satt jag och imponerades över hur fint de hjälptes åt. Sedan, precis när det började se ut som om Ahrlin tänkte börja köra bara för sig själv, då missade han sin dricka, och Svärd vände sig mot honom och räckte honom det som var kvar av hans egen. Såg ni det? Han hjälpte sin enda kvarvarande konkurrent! Det var så fint. Kanske väldigt svenskt, det vet jag inte, men så otroligt fint. Jag bara satt där och var rööörd som en gammal tant.

Det kan ju ha varit så att Svärd kände att han hade mer krafter kvar än Ahrlin och skulle kunna kosta på sig att hjälpa honom och ändå vinna, men nej, jag vill tro att Svärd är precis den sympatiske kille man får intrycket av att han är. Jag gillar honom skarpt. Sedan länge. Jag ser gärna honom som vinnare vartannat år för resten av karriären. Däremellan kan de andra svenskarna turas om att vinna. Idag gladde jag mig förresten åt att det gick bra för flera andra av mina favoriter, som Jörgen Brink (4:e plats), och Falun/Borlänge-åkarna Fredrik Östberg (6:e) och Kalle Gräfnings (23:e).

Om nu titta på tv-sport inte kan anses vara att "göra" något, så kanske ändå shoppingutflykten till ett helgproppfullt köpcentrum kan göra det. Jag köpte visserligen inget själv, och var inte till mycket nytta som smakråd, men sambon handlade i alla fall två stora kassar fulla med kläder (bilder kommer eventuellt i morgon). Vi tog oss till och med igenom Ikea, men när vi inte hade något särskilt att titta på kändes det lite meningslöst, tyckte jag.

Sedan kom vi hem till en katt som tyckte att det var hög tid att jag jobbade lite för henne, och när det var gjort pratade jag med mina stackars sjuka föräldrar lika länge som vanligt. Och då insåg jag att det egentligen inte spelade någon roll att jag inte "hunnit" något idag, för jag har ju i alla fall mått bra och fått göra det jag har velat.

Och nu är jag ändå igång till slut.

Vad är det då jag absolut måste göra för att känna att jag har fått något gjort under dagen? Jo, läsa bloggar och blogga förstås!