Lära för livet

Det är lustigt vad man lär sig i skolan. Eller egentligen kanske snarare vad som fastnar. Jag kom att tänka på en sådan sak häromkvällen när jag påbörjade en av de fina, tjocka, inbundna böckerna från bokrean.

Jag kan tänka mig att det här minnet är från någon gång när jag gick på mellanstadiet, precis i början av 90-talet. På den tiden fick vi fortfarande rätt ofta nya, fina böcker till undervisningen i skolan. Vi fick också behålla en del böcker. Till exempel har jag både en bra världsatlas och en uppslagsbok kvar som praktiska minnen från min skoltid.

Vem det var som sa det där som fastnade så väl minns jag inte, men kanske var det en vikarie. Av någon anledning har jag alltid fäst lite extra uppmärksamhet vid vad de har sagt. Den här sa något i stil med:

- När ni får en ny bok ska ni alltid börja med att göra så här ...

Och så demonstrerade han hur vi skulle slå upp boken någonstans mitt i, försiktigt bända isär de två halvorna, och därefter mjuka upp hela bokryggen genom att fortsätta dela på mitten igen och igen och igen ... (Det är nu alltså inte meningen att man ska behöva fatta något av min beskrivning, och förresten är väl det här självklart för alla om det är något som tas upp redan i grundskolan?)

Sedan dess gör jag nästan alltid precis så innan jag börjar läsa en ny bok. Jag vill ju vara snäll mot mina böcker. Okej, ibland slarvar jag, men då händer det faktiskt att boken blir sur och hämnas genom att bli trög, svårbläddrad och kanske till med sprucken och ful.

Så där lärde jag mig alltså något verkligt nyttigt i skolan. Vilka kunskaper för livet fick ni med er från er skoltid?